Sluta bekymra sig för vad andra tycker...

Följande berättelse är hämtad från Egypten och handlar om Assar och hans son. Assar bekymrade sig mycket för sin son, som så till den milda grad var beroende av vad folk tyckte, att han knappt vågade gå ut. En dag tyckte Assar att det var nog, och bestämde sig för att ge sin son en läxa. Han sadlade åsnan och gav sig iväg med sonen till en by borta i bergen. Assar satte sig på åsnan, sonen gick bredvid. Efter ett tag passerade de en klunga människor som utbrast:

- Titta på den grymme mannen, som rider och tvingar sin spenslige, lille son att gå bredvid!
Då bytte Assar plats med sonen.

- Se på dagens ungdom. Den saknar all respekt. Sonen rider medan
den stackars gamle fadern får gå!, sade några som gick förbi. Assar satte sig då framför sonen och båda red på åsnan.

- Har ni sett vilka grymma män som tvingar sin åsna att bära så 
tungt!, fick de höra. De steg av och gick på varsin sida av åsnan för att en stund senare mötas av ett hånfullt skratt:

- Se på dessa dårar som har en åsna, men som går
ändå!
Till slut hjälptes de åt att bära åsnan.

- Titta vilka dumskallar som bär sin åsna i stället för
att rida på den. De är från vettet!, sade folk. 

Med detta tyckte Assar att det räckte och vände sig till sin
son:
- Fattar du nu, att vad du än gör i livet kommer du aldrig att
kunna vara alla till lags. Förspill inte tid med att försöka! 

Det är en mycket sedelärande berättelse!

Vi lyssnade på ett av Martinus bandföredrag för inte så länge sedan där Martinus säger rent ut att människor skall sluta bekymra sig för vad andra tycker och han har också sagt till Erik Gerner Larsson, som bekymrade sig över baktaleriet som han blev utsatt för, så här:

"Den plogbill, som skall vara med om att plöja den första fåran till förmån för en ny tankevärld, måste vara av en sådan hårdhet att den kan gå igenom, och har du inte den hårdheten, så är det bäst för dig själv, att du vänder tillbaka. Om du inte kan göra dig fri från andra människors meningar och föreställningar, från skvallret, så gå medan tid är"!
(Erik Gerner Larsson berättar: 25 år med Martinus, ur K 5/87)

För många kan de kanske låta som hårda ord, men för mig har de varit trösterika i svåra situationer.
Jag såg en dominikanermunk en gång i TV, som hade lämnat sin orden och gemenskapen med sina bröder, som sa:

"Det kommer en dag för varje människa då Sanningen blir viktigare än vännerna."

Och alla dessa kloka ord skriver jag under på!

Marja

© 2008 Marja Silverfall All Rights Reserved

1007 visningar
© Averbis förlag | Kontakt